Nu när löven börjar skifta färg även här på sydligare breddgrader (i förhållande till polcirkeln och norrut då…) är det hög tid att bege sig ut i skogen för att plocka svamp.

Förra hösten var det en enkel match att ha med sig Birk i skogen men nu krävs det mycket uppmärksamhet. Han vill inte sitta still i barnbärstolen utan ska gå själv och utforska skogsmarken. Och även om han inte stoppar absolut allt han hittar i munnen längre så ryser jag för varje toppig giftspindling och flugsvamp som dyker upp.

Nej, nej, nej! Aj aj! Fy och Usch!

I min barndom var vi ofta ute i skogen för att plocka svamp och bär så det är med en god portion nostalgi som jag tar med Birk på samma äventyr. Skogen är en fantastisk lekplats för barn. Pinnar, kottar, mossa, myror, sniglar o.s.v. Leksakerna där hemma bleknar i jämförelse.

En tät och fin gran fungerar bra som skötrum när blöjan ska bytas i regnet.

Själva svampplockandet är kanske inte lika effektivt som innan vi fick barn men glädjen är på många sätt större. Och att få tillreda läckerheterna hemma i köket blir liksom själva kronan på verket och för tankarna åter till skogen och nästa svamptur. Ikväll blev det svamprisotto på kantareller, en anrättning som kökschefen (jodå, han är chef även där) tilldelade 5 av 5 Haklappar!